Referat efter SIF
Sista matchen för säsongen blev förlust efter 1-3 (1-0) hemma mot Sandvikens IF inför 162 åskådare på ett höstlikt Borlänge Energi Arena. Första halvleken var jämn men det var IKB som gjorde det enda målet genom Elin Hjälte. Efter paus vände Sandviken tidigt med tre mål på dryga tio minuter till 1-3. Trots att IKB stod för en forcering på slutet, blev det ingen utdelning.
Vid Brageseger skulle vi vunnit Gävle-Dala Trophy, men i och med Sandviken vann derbyt, blev det SIF som tog hem det priset.
Redan före matchen stod det klart att laget skulle sluta på sjätte plats. Lagkapten Robyn Decker tycker att det har varit en godkänd säsong.
-Vi har har en ganska tuff vår där det tar tid att lära känna varandra, med många nya spelare. Vi har haft väldigt många startelvor. Jag tycker vi kommer igång bra på hösten och har haft en bra höstsäsong, där vi hittat vårt spel. Vi vet hur vi vill spela och alla de nya vet vad de ska göra. Så vi har en bra plattform att stå på inför nästa säsong.
På den blöta gräsmattan försökte båda lagen inledningsvis spela med få tillslag, vilket gjorde att matchen hade ett högt tempo, även om båda lagens passningsspel inte var fläckfritt. Sandviken var det lag som hade ett lite spelövertag första tjugo, men utan att komma till några farligheter tack vare ett bra försvarsspel från hemmalaget. SIFs målvakt Jenny Wahlén var ofta långt utanför sitt straffområde när man byggde upp sina anfall. Vågat kan tyckas, men något som gav en extra dimension till deras uppbyggnadsspel. Brages första avslut på mål kom efter 19 minuter när Anna Sandin hittade Elin Hjälte som dock inte fick något tryck i avslutet. Kort därefter var det Emma Halvarsson som tråcklade sig fram genom SIF försvaret och fri med Sandviken målvakten avslutade tätt utanför. Brage hade en bra femminuters period, och Sofia Lissel hade ett jätteläge fri med målvakten, som hon sätter nio av tio gånger, men den här gången gick avslutet rakt på målvakten.
Robyn Decker tycker laget växlade upp efter en lite avvaktande start av matchen:
-Vi är lite trögstartade första tjugo. När vi kommer upp i vår höga press och behåller den, så händer det några grejer. Vi har många slitna kroppar och man ska hålla i den höga pressen i 90 minuter, det är tungt i omgång 26.
Sandvikens Klara Kempi Kivi vädjade på straff efter knappa halvtimmen, när hon fälldes av Hjälte, men domaren Amanda Davidsson vinkade avvärjande. Vi fortsatte vara det lag som var närmast ett ledningsmål. Sara Berglund hittade så när en fri Decker i straffområdet, men Mimmi Sellström kunde nicka bort bollen. Efter 41 minuter tog Brage ledningen med 1-0 genom Elin Hjälte. Målet kom efter att Johanna Rundström precist lyft in bollen och hittade en omarkerad Hjälte i straffområdet som vackert volleysköt in ledningsmålet.
I andra halvlek var det Sandviken som öppnade bäst, och i den 53:e minuten kvitterade man till 1-1 på straff genom Klara Kempi Kivi. Straffen kändes billig när Thilda Johansson tacklade en SIF spelare långt ut i högra delen av straffområdet. Ett par minuter senare var det den inbytte målvakten Olivia Wallner som räddade oss när hon med en benparad avvärjde Sonia Folkessons friläge. Förutom Wallner byttes även Ella Foberg in till andra halvlek, när Elin Björkman och Hjälte spelat klart. Sandviken, som inte skapade någon målchans under första halvlek, såg plötsligt farliga ut nästan varje gång man anföll. På ett par minuter kunde gästrikarna göra ytterligare två mål. 1-2 (’63) när Malin Åström slog en hörna direkt i mål, och 1-3 (’65) kom efter vi tappade markeringen och Sonia Folkesson kunde peta in bollen från nära håll. Vi försökte sedan sista tjugo pressa högre, samtidigt som vi bytte in resten av tjejerna av de som startade på bänken. Trots en del hyfsade lägen räckte det inte till något mål. I stället var Sandviken ett avslut i ribban från att göra ytterligare ett mål i slutminuterna.
-Vi gör det bästa vi kan och alla jobbar till slutsignalen. Det ska man fan inte ta ifrån oss. Vi ger inte upp, och matar på sista tjugo och det är klart att vi ska göra mål ändå. Vi kör på vår gameplan, och löper ända till slutet, säger Robyn som är ovärderlig. Inte minst då han kan spela på alla positioner. I eftermiddagens match spelade hon allt från mittback till toppforward, och gjorde det med den äran.
-Det är lite kul. Ibland står jag bara och skriker längst bak, så ibland skulle man vilja vara med och pressa. Vi har testat det de senaste sex matcherna att jag klivit upp lite mer som en ”6:a” och hjälpa till i den höga pressen, så vi har mer folk framåt när vi vinner boll. Jag tycker om att jobba hårt och springa, och göra det grova jobbet för laget, och det gör jag mer än gärna framåt.
Robyn Decker, som också är sportchef för damerna, fick inför säsongen jobba med ett lag med en del nya tillskott. Hon tycker att nyförvärven har gjort det väldigt bra, även om det kanske tog lite längre än tid vad hon hoppades på, innan man hittade relationerna på planen. Under våren blev det många oavgjorda matcher, medan man under hösten plockat många poäng.
-Nu känns det som vi har ett kollektiv att bygga på till nästa år. Utifrån de förutsättningar vi har, har vi gjort det bra. Vi har inte alltid haft mycket folk på träningarna, och inte mycket folk på bänken. De som kommit hit sliter ihjäl sig för de andra. Vi ska vara stolta att vi fick ihop en sådan här bra säsong, säger Decker som för egen del kommer satsa vidare på 2025.
Hur känns det nu med lite ledighet från fotbollen?
-Det ska bli väldigt skönt, säger hon med ett skratt. Alla är trötta och det har varit en lång säsong. Vi har hållit på sedan andra veckan i januari, så det kommer bli väldigt skönt med två veckor ledigt och sedan börjar satsningen 2025.
Text: Per Lindgren.
.